Vad är en riskbedömning och varför behövs den?
En riskbedömning är en systematisk process där arbetsgivaren identifierar, analyserar och värderar de risker som finns i arbetsmiljön. Det handlar om att ta reda på vad som kan orsaka skada eller ohälsa på arbetsplatsen, hur allvarliga konsekvenserna kan bli och hur sannolikt det är att något inträffar. Riskbedömningen är en central del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och en förutsättning för att kunna vidta rätt åtgärder i rätt tid.
Enligt Arbetsmiljölagen (AML) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter har alla arbetsgivare i Sverige en skyldighet att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Med de uppdaterade föreskrifterna AFS 2023:1 (Systematiskt arbetsmiljöarbete) och AFS 2023:10 (Risker i arbetsmiljön) har kraven tydliggjorts ytterligare. Riskbedömningen är inte en frivillig åtgärd. Den är ett lagkrav.
Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet.
— AFS 2023:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete
Syftet med riskbedömningen är inte bara att uppfylla lagkraven. En väl genomförd riskbedömning leder till en säkrare och mer produktiv arbetsplats, minskad sjukfrånvaro, färre olyckor och en bättre arbetsmiljö för alla. Den skyddar medarbetarna och skyddar samtidigt organisationen från rättsliga konsekvenser och kostsamma incidenter.
Riskbedömningar ska genomföras regelbundet inte bara vid enstaka tillfällen. De ska göras vid förändringar i verksamheten, vid nya arbetsmetoder, vid omorganisationer, vid introduktion av ny utrustning och som en del av den kontinuerliga arbetsmiljöuppföljningen. Det är också viktigt att göra riskbedömningar efter allvarliga tillbud eller olyckor.
De fyra stegen i systematiskt arbetsmiljöarbete
Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) bygger på en cyklisk process med fyra steg som ständigt upprepas. Denna modell kallas ibland för SAM-cykeln eller SAM-hjulet och utgör grunden för allt arbetsmiljöarbete i Sverige. Riskbedömningen är steg två i denna cykel, men den är beroende av att alla steg genomförs korrekt.
1. Undersöka
Det första steget handlar om att kartlägga arbetsmiljön. Här samlar ni in information om hur arbetsförhållandena faktiskt ser ut. Genom arbetsplatsronder, medarbetarenkäter, intervjuer, tillbudsrapporter och statistik över sjukfrånvaro och olyckor. Syftet är att identifiera faror och brister i arbetsmiljön.
2. Riskbedöma
I detta steg analyserar och värderar ni de risker som identifierats i undersökningen. Ni bedömer hur sannolikt det är att en skada eller ohälsa uppstår och hur allvarliga konsekvenserna kan bli. Resultatet av riskbedömningen ligger sedan till grund för vilka åtgärder som ska prioriteras.
3. Åtgärda
Baserat på riskbedömningen beslutar ni om åtgärder för att eliminera eller minimera de identifierade riskerna. Åtgärderna ska vara konkreta, tidssatta och ha en utsedd ansvarig. Det kan handla om allt från tekniska åtgärder och organisatoriska förändringar till att införa personlarm för utsatt personal.
4. Följa upp
Det sista steget innebär att kontrollera att åtgärderna har genomförts och att de har gett önskad effekt. Om riskerna kvarstår eller om nya risker har uppstått, återgår ni till steg ett och påbörjar cykeln på nytt. Uppföljningen säkerställer att arbetsmiljöarbetet är levande och inte bara ett papper i en pärm.
Så genomför ni en riskbedömning steg för steg
Att genomföra en riskbedömning behöver inte vara komplicerat, men det kräver struktur och noggrannhet. Här följer en praktisk guide som ni kan använda direkt i er verksamhet.
Steg 1: Identifiera riskerna
Börja med att kartlägga alla tänkbara risker i arbetsmiljön. Samla en arbetsgrupp bestående av chefer, skyddsombud och medarbetare som har god kännedom om arbetsplatsen. Gå igenom arbetsprocesser, lokaler, utrustning och arbetsorganisation. Tänk på både fysiska risker (halka, tunga lyft, buller) och organisatoriska/sociala risker (stress, hot och våld, ensamarbete).
Använd gärna olika metoder för att identifiera riskerna:
- Arbetsplatsronder systematisk genomgång av den fysiska arbetsmiljön
- Medarbetarenkäter för att fånga organisatoriska och sociala risker och upplevelser
- Tillbudsrapporter analys av tidigare händelser och nästan-olyckor
- Checklistor standardiserade listor anpassade efter bransch och verksamhet
- Intervjuer och samtal djupare förståelse för specifika risksituationer
Steg 2: Bedöm sannolikhet och konsekvens
För varje identifierad risk bedömer ni två faktorer: sannolikheten för att risken leder till skada och konsekvensens allvarlighetsgrad om den inträffar. Använd en skala. Exempelvis 1 till 5. För att värdera varje faktor.
Steg 3: Använd en riskmatris
Multiplicera sannolikhet med konsekvens för att få ett riskvärde. Placera riskerna i en riskmatris som visar vilka risker som är acceptabla, vilka som kräver åtgärder och vilka som kräver omedelbar insats. En riskmatris brukar delas in i tre nivåer:
- Grön (låg risk) risken är acceptabel men bör bevakas
- Gul (medelhög risk) åtgärder bör vidtas inom en bestämd tidsperiod
- Röd (hög risk) omedelbar åtgärd krävs, arbetet kan behöva stoppas
Steg 4: Prioritera och planera åtgärder
Röda och gula risker ska åtgärdas i första hand. Utarbeta en handlingsplan med konkreta åtgärder, ansvarig person och tidplan för genomförande. Tänk på att använda åtgärdshierarkin: eliminera risken i första hand, minimera den i andra hand, och skydda individen i sista hand (exempelvis med personlig skyddsutrustning eller personlarm).
Särskilda risker att bedöma
Utöver de generella risker som finns på de flesta arbetsplatser finns det flera specifika riskkategorier som kräver särskild uppmärksamhet i riskbedömningen. Arbetsmiljöverkets föreskrifter pekar ut dessa som prioriterade områden.
Hot och våld
Medarbetare som arbetar med myndighetsutövning, socialtjänst, vård och omsorg, skola och kundbemötande löper en förhöjd risk att utsättas för hot och våld. Riskbedömningen ska kartlägga i vilka situationer hot och våld kan uppstå, vilka medarbetare som är mest utsatta och vilka skyddsåtgärder som finns. Personlarm med satellitpositionering är en effektiv åtgärd för att öka tryggheten och möjliggöra snabb hjälp vid en hotfull situation.
Ensamarbete
Personal som arbetar ensam. Exempelvis hemtjänstpersonal, fastighetsskötare, socialsekreterare på hembesök eller nattarbetare. Har en särskild risksituation. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ensamarbete ska arbetsgivaren bedöma riskerna och se till att den ensamarbetande kan få hjälp vid behov. Personlarm med automatiskt fallarm och direkt koppling till larmcentral är en av de mest pålitliga lösningarna för denna målgrupp.
Ergonomi och fysisk belastning
Tunga lyft, repetitiva rörelser, obekväma arbetsställningar och långvarigt stillasittande är vanliga riskfaktorer som kan leda till belastningsskador. Riskbedömningen bör kartlägga ergonomiska risker i samtliga arbetsmoment och resultatet bör leda till åtgärder som förbättrade arbetsverktyg, arbetsrotation och ergonomisk utbildning.
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Stress, hög arbetsbelastning, otydliga roller, bristande ledarskap och kränkande särbehandling är organisatoriska och sociala risker som kan leda till allvarlig ohälsa. Dessa risker kan vara svårare att identifiera och bedöma än fysiska risker, men de är lika viktiga att inkludera i riskbedömningen. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö ställer tydliga krav på att arbetsgivaren aktivt ska arbeta med dessa frågor.
Kemiska risker
Arbetsplatser där medarbetare hanterar kemikalier, lösningsmedel, damm eller andra hälsofarliga ämnen har specifika krav på riskbedömning av kemiska arbetsmiljörisker. I explosionsfarliga miljöer krävs dessutom ATEX-klassad utrustning, inklusive eventuella personlarm.
Dokumentation och uppföljning
En riskbedömning som inte dokumenteras har begränsat värde. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska arbetsgivare med tio eller fler anställda ha en skriftlig dokumentation av sitt systematiska arbetsmiljöarbete, inklusive riskbedömningar. Men även mindre verksamheter rekommenderas starkt att dokumentera sitt arbete. Det skapar struktur, möjliggör uppföljning och fungerar som bevis vid en eventuell inspektion.
Dokumentationen av en riskbedömning ska som minimum innehålla:
- Datum för riskbedömningen
- Deltagare vilka som medverkat i bedömningen
- Identifierade risker beskrivning av varje risk
- Bedömning sannolikhet, konsekvens och riskvärde
- Beslutade åtgärder vad som ska göras
- Ansvarig vem som ansvarar för att genomföra åtgärden
- Tidplan när åtgärden ska vara genomförd
- Uppföljning datum och resultat av uppföljningen
Handlingsplanen som upprättas efter riskbedömningen ska vara ett levande dokument. Den ska ses över regelbundet och uppdateras när nya risker identifieras, när verksamheten förändras eller när åtgärder har genomförts och behöver utvärderas. Att ha en tydlig rutin för uppföljning är lika viktigt som själva riskbedömningen.
Tänk också på att riskbedömningen ska vara tillgänglig för alla berörda medarbetare och för skyddsombud. Transparens i arbetsmiljöarbetet ökar engagemanget och gör att fler bidrar till att identifiera och hantera risker.
Verktyg och stöd för riskbedömning
Det finns flera verktyg och resurser som kan underlätta arbetet med riskbedömning. Ni behöver inte uppfinna hjulet. Ta hjälp av de mallar och metoder som redan finns tillgängliga.
Arbetsmiljöverkets mallar och vägledningar
Arbetsmiljöverket erbjuder kostnadsfria mallar och vägledningar för riskbedömning som är anpassade till olika branscher och verksamhetstyper. Dessa mallar kan användas direkt eller anpassas efter era specifika behov. Besök Arbetsmiljöverkets sida om riskbedömning för att komma igång.
Prevents verktyg
Prevent är en ideell organisation som erbjuder en rad praktiska verktyg för arbetsmiljöarbete. Deras digitala verktyg och mallar för SAM är särskilt användbara för små och medelstora företag som vill komma igång med strukturerade riskbedömningar utan att behöva anlita externa konsulter.
Digital riskbedömning
Digitala plattformar för arbetsmiljöarbete gör det möjligt att samla riskbedömningar, handlingsplaner och uppföljningar på ett ställe. Fördelarna med digitala verktyg är automatiska påminnelser om uppföljning, enkel tillgång för alla berörda och möjlighet att se trender och mönster över tid. Många system erbjuder också färdiga checklistor och riskmatriser.
Experthjälp och utbildning
Ibland behövs extern expertis för att genomföra en grundlig riskbedömning. Särskilt vid komplexa risksituationer som hot och våld, kemiska risker eller organisatoriska och sociala problem. Personsäkerhetsgruppen erbjuder säkerhetsutbildningar som ger era chefer och skyddsombud rätt kompetens att genomföra riskbedömningar på ett professionellt sätt. Vi hjälper er också att identifiera vilka tekniska skyddsåtgärder, som personlarm, som behövs för just er verksamhet.
Att investera i rätt verktyg och kompetens för riskbedömning är en investering i era medarbetares hälsa och säkerhet. Och i er verksamhets framtid.
Källor och referenser
- Arbetsmiljöverket. Riskbedömning: Vägledning och information om riskbedömning som del av SAM
- AFS 2023:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete: Arbetsmiljöverkets föreskrifter
- AFS 2023:10. Risker i arbetsmiljön: Föreskrifter om risker i arbetsmiljön
- Prevent. Riskbedömning: Praktiska verktyg och vägledning
- Prevent. Mallar för SAM: Kostnadsfria mallar för systematiskt arbetsmiljöarbete
