Arbetsmiljölagen i korthet
Arbetsmiljölagen (AML, SFS 1977:1160) är den grundläggande lagen som reglerar arbetsmiljön i Sverige. Den trädde i kraft 1978 och har sedan dess reviderats och kompletterats vid ett flertal tillfällen. Lagens övergripande syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetslivet samt att skapa en god arbetsmiljö.
AML gäller för alla verksamheter där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Det inkluderar privata företag, kommuner, regioner, statliga myndigheter och ideella organisationer. Lagen omfattar såväl fysisk som organisatorisk och social arbetsmiljö. Vilket innebär att hot, våld och psykisk påfrestning ingår i det arbetsgivaren måste hantera.
Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete.
— Arbetsmiljölagen (1977:1160), 2 kap. 1 §
Lagen är en ramlag, vilket innebär att den anger principer och övergripande krav. De konkreta detaljerna specificeras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS), som har samma rättsliga tyngd som lagen själv. Tillsammans bildar AML och föreskrifterna det regelverk som arbetsgivare måste följa.
Arbetsgivarens skyldigheter
Arbetsmiljölagens tredje kapitel är centralt för att förstå arbetsgivarens ansvar. Här fastslås att arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att arbetsmiljön är säker och att arbetstagarna inte utsätts för ohälsa eller olycksfall.
Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs.
— Arbetsmiljölagen (1977:1160), 3 kap. 2 §
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
Kärnan i arbetsgivarens skyldigheter är att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att arbetsgivaren ska ha ett strukturerat och löpande arbete med att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljöfrågor. SAM ska vara en naturlig del av den dagliga verksamheten. Inte något som görs en gång om året.
Riskbedömning
Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall. Riskbedömningen ska vara dokumenterad och omfatta alla typer av risker. Fysiska, organisatoriska, sociala och organisatoriska och sociala. Det innebär att hot och våld från tredje part (klienter, kunder, brukare) uttryckligen ska inkluderas.
Handlingsplan
De risker som inte kan åtgärdas omedelbart ska föras in i en skriftlig handlingsplan. Planen ska innehålla vilka åtgärder som ska vidtas, vem som ansvarar, när åtgärderna ska vara genomförda och hur de ska följas upp.
Uppföljning
Arbetsgivaren ska följa upp vidtagna åtgärder för att kontrollera att de haft önskad effekt. Om åtgärderna inte fungerar ska de justeras eller ersättas med andra. Uppföljningen ska dokumenteras som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Relevanta föreskrifter
Utöver Arbetsmiljölagen finns flera specifika föreskrifter från Arbetsmiljöverket som är direkt relevanta för personlig säkerhet. Här är de tre viktigaste:
AFS 2023:2. Våld och hot i arbetsmiljön
Denna föreskrift riktar sig specifikt till arbetsgivare vars personal kan utsättas för våld eller hot om våld. Den kräver att arbetsgivaren:
- Utreder risker för våld och hot i verksamheten
- Vidtar åtgärder för att förebygga dessa risker, exempelvis genom utformning av lokaler, arbetsrutiner och tekniska hjälpmedel som personlarm
- Ser till att personalen har tillräcklig utbildning och information om riskerna och hur de ska hanteras
- Har rutiner för hur händelser ska rapporteras, utredas och följas upp
- Tillhandahåller stöd till arbetstagare som utsatts för våld eller hot
Arbetsgivaren skall utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta de åtgärder som kan föranledas av utredningen.
— AFS 2023:2, 2 §
AFS 2023:2. Ensamarbete
Föreskriften om ensamarbete ställer särskilda krav på arbetsgivare vars personal arbetar ensamma. Arbetsgivaren ska bedöma om ensamarbete innebär risk för ohälsa eller olycksfall, och om så är fallet vidta åtgärder. Det kan handla om att se till att den ensamarbetande har möjlighet att snabbt tillkalla hjälp exempelvis genom ett personlarm med GPS. Läs mer om hur kommuner kan skydda ensamarbetande personal.
AFS 2023:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Denna föreskrift konkretiserar hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Den ställer krav på att arbetsgivaren ska ha en arbetsmiljöpolicy, bedriva löpande riskbedömningar, upprätta handlingsplaner och följa upp åtgärder. SAM-föreskriften är övergripande och kompletterar de mer specifika föreskrifterna om våld, hot och ensamarbete.
Konsekvenser av bristande arbetsmiljö
Att inte uppfylla kraven i Arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrifter kan få allvarliga konsekvenser. Både juridiskt, ekonomiskt och mänskligt.
Förelägganden och förbud
Arbetsmiljöverket kan efter inspektion utfärda förelägganden krav på att arbetsgivaren vidtar specifika åtgärder inom en viss tid. Om situationen bedöms som akut farlig kan verket utfärda förbud mot att verksamheten bedrivs tills bristerna är åtgärdade. Förelägganden och förbud kan förenas med vite.
Sanktionsavgifter
Sedan 2014 kan Arbetsmiljöverket besluta om sanktionsavgifter utan att ärendet behöver gå till domstol. Avgifternas storlek beror på överträdelsens allvar och verksamhetens storlek, och kan uppgå till flera miljoner kronor.
Arbetsmiljöbrott
Om en arbetsgivare genom oaktsamhet eller underlåtenhet orsakar en arbetstagares död, kroppsskada eller sjukdom kan det leda till åtal för arbetsmiljöbrott enligt Brottsbalken (3 kap. 10 §). Straffet kan bli böter eller fängelse i upp till sex år vid grovt brott. Det är den person inom organisationen som har det faktiska ansvaret för arbetsmiljön. Ofta en chef eller arbetsmiljöansvarig. Som kan ställas till svars.
Skadestånd och försäkringar
Arbetstagare som skadas på grund av bristande arbetsmiljö kan kräva skadestånd av arbetsgivaren. Kommuner och företag som inte bedrivit adekvat riskbedömning och vidtagit rimliga åtgärder har en svag ställning i en eventuell rättsprocess. Dessutom kan bristande arbetsmiljöarbete påverka försäkringsvillkor och premier.
Personalrelaterade konsekvenser
Utöver de juridiska konsekvenserna leder bristande arbetsmiljö till ökad sjukfrånvaro, högre personalomsättning, svårigheter att rekrytera och sänkt arbetsmoral. I kommunal verksamhet kan det i förlängningen påverka förmågan att leverera tjänster till medborgarna.
Konkreta åtgärder för personlig säkerhet
Lagkraven kan kännas abstrakta, men de omsätts i mycket konkreta åtgärder. Här är de viktigaste insatserna en arbetsgivare kan göra för att skydda personalens personliga säkerhet:
Personlarm med GPS
Ett personlarm med GPS och koppling till professionell larmcentral är en av de mest direkta åtgärderna en arbetsgivare kan vidta. Det ger medarbetaren möjlighet att omedelbart larma vid hot eller fara, och gör det möjligt för larmcentralen att lokalisera och skicka hjälp. Personlarm uppfyller specifikt kravet i AFS 2023:2 om tekniska hjälpmedel och kravet i AFS 2023:2 om att ensamarbetare ska kunna tillkalla hjälp.
Rutiner för hot och våld
Tydliga, dokumenterade rutiner för hur personalen ska agera vid hot eller våld. Rutinerna ska täcka beteende under en pågående incident, rapportering efteråt, stöd till drabbade och uppföljning av händelsen. Rutinerna ska vara kända av alla medarbetare och repeteras regelbundet.
Säkerhetsutbildning
Utbildning i personsäkerhet är en investering som ger direkt avkastning. Utbildningen bör omfatta riskmedvetenhet, konflikthantering, lågaffektivt bemötande, praktisk hantering av personlarm och övning av nödrutiner. Utbildningen ska anpassas till verksamhetens specifika risker och de yrkesgrupper som deltar.
Rapporteringssystem
Inför ett strukturerat system för incidentrapportering. Alla händelser. Från verbala hot till fysiskt våld. Ska rapporteras och registreras. Systemet ska vara enkelt att använda, tillgängligt för alla medarbetare och resultera i data som kan användas för att förbättra det förebyggande arbetet.
Fysiska säkerhetsåtgärder
Beroende på verksamheten kan det vara aktuellt med fysiska åtgärder som säkerhetsglas i reception, flyktvägar i samtalsrum, skalskydd och kamerasystem. Dessa åtgärder ska baseras på den riskbedömning som genomförts.
Checklista: Uppfyller ni lagkraven?
Använd denna checklista för att bedöma om er verksamhet uppfyller de grundläggande kraven i Arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrifter avseende personlig säkerhet:
- Riskbedömning: Har ni genomfört och dokumenterat en riskbedömning som inkluderar hot och våld?
- Handlingsplan: Finns det en skriftlig handlingsplan med åtgärder, ansvariga och tidsramar?
- Rutiner: Har ni tydliga rutiner för hantering av hotfulla situationer, rapportering och uppföljning?
- Utbildning: Har all berörd personal fått utbildning i att hantera hot och våld?
- Personlarm: Har riskutsatta medarbetare tillgång till personlarm med GPS och professionell larmcentral?
- Ensamarbete: Har ni identifierat och åtgärdat risker vid ensamarbete?
- Rapportering: Finns det ett fungerande system för att rapportera och registrera incidenter?
- Uppföljning: Följer ni regelbundet upp vidtagna åtgärder och uppdaterar riskbedömningen?
- Stöd: Har ni rutiner för att ge stöd och krisstöd till arbetstagare som utsatts?
- Dokumentation: Är ert systematiska arbetsmiljöarbete dokumenterat och tillgängligt?
Om ni svarar nej på en eller flera av dessa punkter finns det utrymme att förbättra ert arbetsmiljöarbete. Vi på Personsäkerhetsgruppen hjälper företag och kommuner att bygga kompletta säkerhetslösningar som uppfyller lagkraven. Från personlarm och larmcentral till utbildning och rådgivning.
Boka en kostnadsfri konsultation så går vi igenom er situation och rekommenderar konkreta åtgärder. Kontakta oss idag.
