Hot och våld. En vardag för socialsekreterare
Socialsekreterare tillhör en av de mest utsatta yrkesgrupperna i Sverige när det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Undersökningar från Akademikerförbundet SSR visar att uppemot 70 procent av socialsekreterarna har utsatts för hot eller våld i sin yrkesutövning. Siffrorna är alarmerande. Och de har ökat stadigt under de senaste åren.
Orsaken till den höga utsattheten ligger i arbetets natur. Socialsekreterare fattar beslut som har djupgående konsekvenser för enskilda individer och familjer. Beslut om ekonomiskt bistånd, omhändertagande av barn enligt LVU, tvångsvård enligt LVM, och insatser för personer med missbruksproblematik. Alla dessa situationer kan utlösa starka reaktioner hos de berörda. Frustrationen riktas ofta mot den person som upplevs stå bakom beslutet: socialsekreteraren.
Det handlar inte enbart om enstaka incidenter. Många socialsekreterare lever med en ständig underton av otrygghet i sitt arbete. Hot kan komma via telefon, e-post, i väntrum, under hembesök eller utanför arbetsplatsen. I vissa fall drabbas socialsekreterare av stalking, där klienter eller anhöriga systematiskt förföljer dem. Ibland även på fritiden.
Konsekvenserna är allvarliga: psykisk ohälsa, stress, sömnproblem och i förlängningen sjukskrivningar och att erfarna socialsekreterare lämnar yrket. Detta skapar i sin tur en negativ spiral med hög personalomsättning och ökad belastning på de som stannar kvar.
Typiska hotsituationer
För att förstå behovet av personlarm är det viktigt att känna till vilka typer av hotsituationer socialsekreterare möter i sitt dagliga arbete. Här är de vanligaste scenarierna:
Hembesök
Hembesök är en av de mest riskfyllda arbetsuppgifterna. Socialsekreteraren befinner sig i klientens miljö, ofta ensam, och saknar de trygghetsförutsättningar som finns på kontoret. Besöket kan vara oannonserat eller förenat med en negativ nyhet, vilket ökar risken för aggressiva reaktioner. Om situationen eskalerar kan det vara svårt att snabbt lämna bostaden.
Myndighetsbeslut och avslagsbeslut
Avslag på ansökningar om ekonomiskt bistånd, beslut om umgängesbegränsningar eller omhändertagande av barn är situationer som kan utlösa extremt starka reaktioner. Socialsekreteraren blir i klientens ögon den direkta orsaken till deras problem, även om beslutet följer lagstiftningen och är väl underbyggt. Hot om våld. Och i vissa fall faktiskt våld. Kan följa både omedelbart och långt efter att beslutet fattats.
LVU- och LVM-ärenden
Ärenden som rör tvångsomhändertagande av barn (LVU) eller tvångsvård av personer med missbruksproblematik (LVM) tillhör de mest laddade. Föräldrar som riskerar att förlora vårdnaden om sina barn, eller personer som tvingas in i beroendevård mot sin vilja, kan reagera med desperation och aggression. Dessa situationer kräver extra vaksamhet och tydliga säkerhetsrutiner.
Arga anhöriga
Det är inte alltid klienten själv som utgör hotet. Anhöriga. Partners, föräldrar, syskon. Kan upplevas som lika eller mer hotfulla. De kan dyka upp oanmälda på kontoret, ringa upprepade hotfulla samtal eller vänta utanför arbetsplatsen. I familjeärenden kan konflikterna mellan parter eskalera och dra in socialsekreteraren som en måltavla.
Stalking och förföljelse
I de allvarligaste fallen utsätts socialsekreterare för systematisk förföljelse. Klienter eller anhöriga kan ta reda på var socialsekreteraren bor, följa efter dem efter arbetstid, eller sprida hot via sociala medier. Denna typ av utsatthet sträcker sig bortom arbetsplatsen och påverkar hela livssituationen. Det är i dessa fall som behovet av ett diskret, alltid tillgängligt personlarm blir som mest påtagligt.
Arbetsgivarens ansvar och lagstiftning
Kommunen har som arbetsgivare ett tydligt juridiskt ansvar att skydda sina socialsekreterare. Arbetsmiljölagen (AML) slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Men för socialsekreterare finns det ytterligare regelverk som specificerar arbetsgivarens skyldigheter.
Arbetsgivaren skall utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta de åtgärder som kan föranledas av utredningen.
— AFS 2023:2, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön, 3 §
AFS 2023:2, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön, ställer specifika krav på arbetsgivare vars personal riskerar att utsättas för hot och våld. Föreskriften kräver bland annat att:
- Risker för våld och hot ska utredas systematiskt
- Arbetet ska ordnas så att risken för våld och hot så långt möjligt förebyggs
- Arbetstagare ska ha möjlighet att kalla på snabb hjälp vid en hotsituation
- Personal ska få utbildning och information om riskerna
- Rutiner ska finnas för uppföljning och stöd efter incidenter
Kommuner som inte uppfyller dessa krav riskerar inte bara sanktioner från Arbetsmiljöverket utan sänder också en tydlig signal till sina anställda att deras trygghet inte prioriteras. I en bransch med redan hög personalomsättning kan detta bli förödande.
Personlarm som skyddsåtgärd
Ett personlarm är en av de mest konkreta och effektiva skyddsåtgärderna en kommun kan erbjuda sina socialsekreterare. Det ger en direkt koppling till hjälp. Dygnet runt. Och fungerar som ett pålitligt skyddsnät i de situationer där risken för hot och våld är som störst.
EON. Det diskreta klocklarmet
För socialsekreterare rekommenderar vi i första hand EON, vårt personlarm i klockformat. EON ser ut som en vanlig klocka och väcker ingen uppmärksamhet i möten med klienter eller vid hembesök. Diskretion är avgörande i socialtjänstens arbete. Ett synligt larm kan eskalera en redan spänd situation eller skapa en känsla av misstro hos klienten.
EON har inbyggd satellitpositionering som aktiveras vid larmhändelse. När socialsekreteraren trycker på larmknappen. En enkel rörelse som ser ut som att man tittar på klockan. Fastställs positionen och skickas till extern bemannad larmcentral. Operatörerna kan omedelbart se var personen befinner sig och initiera rätt insats.
Professionell larmcentral med larmcentralskoppling
Larmcentralen är bemannad dygnet runt, 365 dagar om året, med svensktalande operatörer som har utbildning i krishantering. Vid ett inkommande larm kan operatören verifiera situationen via tvåvägskommunikation, kontakta den larmandes chef eller kollegor, och vid behov koppla larmet direkt till larmcentralen för utryckning av polis eller ambulans.
Integrationen med larmcentralen innebär att det inte finns något mellanled som fördröjer insatsen. När en socialsekreterare befinner sig i akut fara kan räddningstjänsten vara på väg inom sekunder efter att larmet utlösts. GPS-positionen delas automatiskt, vilket eliminerar behovet av att den larmande ska kunna förklara var den befinner sig. Något som kan vara omöjligt i en kaotisk eller farlig situation.
Kompletterande åtgärder
Personlarm är en viktig pusselbit, men för att skapa en verkligt trygg arbetsmiljö för socialsekreterare behöver det kombineras med en rad kompletterande åtgärder. En heltäckande säkerhetsstrategi bör inkludera:
Säkerhetsutbildning
Personalen behöver utbildning i att hantera hotfulla situationer. Från att läsa av kroppsspråk och deeskalera konflikter till att agera vid fysiska angrepp. Personsäkerhetsgruppen erbjuder specialanpassade säkerhetsutbildningar för kommunal verksamhet, inklusive scenariobaserade övningar som ger socialsekreterare praktiska verktyg för att hantera det de möter i verkligheten.
Systematisk hotbedömning
Innan varje hembesök eller känsligt möte bör en strukturerad hotbedömning genomföras. Finns det tidigare incidenter med klienten? Är det ett ärende som rör tvångsåtgärder? Har anhöriga uttryckt missnöje? En systematisk hotbedömning gör det möjligt att anpassa säkerhetsåtgärderna efter risknivån. Exempelvis genom att genomföra besöket i par eller att ha polishandräckning i beredskap.
Kollegialt stöd och debriefing
Efter en hotfull incident behöver den drabbade medarbetaren snabbt stöd. Strukturerade rutiner för debriefing och kollegialt stöd minskar risken för långsiktig psykisk påverkan. Det ska vara självklart att rapportera incidenter utan att det upplevs som ett tecken på svaghet eller inkompetens.
Anpassade lokaler
Kontorets utformning spelar roll för säkerheten. Samtalrum bör ha flyktvägar, väntrum bör vara utformade för att minimera risken för konfrontation, och det bör finnas larmknappar som komplement till de bärbara personlarmen. Tillgängskontrollen till kontorsytorna bör vara reglerad så att klienter inte kan ta sig in i personalutrymmen obehindrat.
Så inför ni personlarm för socialsekreterare
Att införa personlarm för socialsekreterare är en process som bör förankras i hela organisationen. Från kommunledning och nämnd till enhetschefer och skyddsombud. Här är de steg vi rekommenderar:
- Förankring och beslut: Presentera behovet för beslutsfattare med stöd av riskbedömningar, incidentstatistik och lagkrav. Personlarm bör ses som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, inte som en extra kostnad.
- Val av larm och leverantör: Utvärdera vilken larmmodell som bäst matchar era behov. För socialsekreterare rekommenderar vi EON på grund av dess diskreta utformning och GPS-funktion.
- Pilot och testperiod: Starta med en enhet och testa under fyra till åtta veckor. Samla feedback och justera rutinerna innan bredare utrullning.
- Utbildning: Alla användare ska utbildas i hur larmet fungerar, när det ska aktiveras och vad som händer efter att larmet har gått. Utbildningen bör även inkludera grundläggande säkerhetsmedvetenhet.
- Utrullning och uppföljning: Rulla ut till samtliga berörda enheter och inför systematisk uppföljning av larmhändelser, användarupplevelse och eventuella incidenter.
Kostnaden i perspektiv
En vanlig invändning är kostnaden. Men ställ den mot alternativen: sjukskrivningar till följd av otrygghet, rekryteringskostnader när personal lämnar, och risken för allvarliga incidenter som hade kunnat undvikas. En enda allvarlig händelse kan kosta kommunen mer. I mänskligt lidande och i kronor. än vad ett personlarmsystem för hela socialförvaltningen kostar under flera år.
Vi erbjuder flexibla lösningar som anpassas efter er verksamhets storlek och budget. Kontakta oss för en kostnadsfri behovsanalys och prisförslag.
